Caroline Krook har lång erfarenhet som biskop. Hon tog studenten i Lund 1965 och läste sedan teologi vid Lunds universitet. Hon avlade 1985 sin teologie licentiatexamen. 1969 prästvigdes hon för Lunds stift och arbetade i tretton år som församlingspräst i Lund.
Efter några år som domkyrkokaplan i Lund kom hon 1985 tillbaka till Stockholm, nu som kaplan vid Graninge stiftsgård.
1990 utnämndes Caroline Krook, som den första kvinnan någonsin, till domprost i Storkyrkan i Stockholm. Under tiden som domprost kom hennes breda intresse för gudstjänst- och kulturfrågor väl till pass. I maj 1998, 29 år efter sin prästvigning, vigdes hon till biskop i Stockholms stift. Hon blev då stiftets sjunde biskop.
Hur tycker du att kyrkans roll har förändrats sedan du prästvigdes?
– Resan från statskyrka till trossamfund har pågått under hela min prästtid. Kyrkan har nu nästan totalt brutit upp från identiteten av offentlig myndighet till idéburen organisation . Under min prästtid har vi haft en period då de partipolitiska partierna fått orimligt stort inflytande och jag hoppas att det inflytandet fasas ut mer och mer. Vissa gamla traditioner är uppbrutna och andra har kommit i stället – det märks inte minst på gudstjänstlivets område.
Vilka tycker du är kyrkans viktigaste utmaningar i framtiden?
– Att vara kyrka – att förstärka identiteten som ett evangeliskt lutherskt trossamfund i ett mångkulturellt och pluralistiskt samhälle.
Hur ser du på kyrkans ekonomiska förutsättningar?
– Internationellt sett mycket goda, nationellt sett något sämre men fortfarande förhållandevis goda.
I Stockholm har Skeppsholmskyrkan avkristnats. Tror du att vi kommer att få se fler kyrkor avkristnas framöver?
– Kyrkans hela organisation måste totalt förändras och det territoriella systemet som innebär att de som bor i ett visst område har allt ansvar för församlingen måste brytas upp. Det systemet fungerar inte längre. Vi kommer säkert att få övertaliga kyrkor både på landet och i städerna, men vi kommer också att bygga nya kyrkor som finns där människor bor.
Är motståndet mot kvinnliga präster försvunnet eller kommer det att fortsätta?
– Det finns en mycket liten grupp inom Svenska kyrkan som har ett teologiskt motstånd mot prästvigda kvinnor. Det kommer nog att finnas kvar på ungefär samma nivå. Det finns ett större motstånd mot kvinnliga chefer som är av samma slag som i samhället för övrigt och det ändras i samma takt som det gör i hela samhället.
Publications Search Page
