Heja All Blacks!
Onsdag 12 september
Vår resa hem till Sverige i somras gick bra och det var verkligen en upplevelse. När vi kom tillbaka till NZ i juli var det mitt i vintern och vi förberedde oss på regn och rusk. Istället var det sol och inte alls så tokigt. Det fina med "vintern" här nere är att vi får en hel del bonusdagar med 25-28 grader och sol något man inte är bortskämd med i Sverige i mitten av i januari. Vintern har alltså varit OK och mycket bättre än förväntat.
Jobbmässigt har det varit lagom mycket press, det är inte som juni-augusti i Sverige där alla går på semester. De flesta NZ och AUS bolagen har bokslut antingen i mars eller i juni så en hel del junibokslut har det varit, men som sagt; i en lagom takt.
Nu har även Rugby World Cup startat i Frankrike och det har varit en enda stor nedräkning till detta jätteevent för nya zeelendarna. Redan när vi kom för ett år sedan fanns en stor nedräkning vid ett varuhus mittemot kontoret med dagar, timmar och sekunder till den STORA DAGEN. The big day var i lördags då invigningen äntligen ägde rum. De stora favoriterna till titeln är just NZ så förväntningarna på våra ”All blacks” är ungefär lika stora som spelarna (inga små gossar). De startar alltid sina matcher med en traditionell dans från Maorierna, en sk Haka. När man ser dem utföra dansen så hade jag inte velat vara deras motståndare… Den är minst sagt respektingivande, klicka här för ett smakprov. NZ invigde mot Italien med en ganska lätt seger (76-14).
Även vi på PricewaterhouseCoopers har haft vår årliga rugbymatch- varje år i augusti är det match mellan revision och advisory. Det var en jämn match med bra uppslutning och efteråt var det givetvis pub och pizza. För att vara kontorsråttor var det imponerande att se hur bra de var. Det fanns i och för sig några som har spelat professionellt, och nej jag var inte med i något lag då jag ser fram emot en ålderdom.
Så det är väl det stora just nu, rugby och All blacks. De är ikoner och verkligen hjältar i detta land. Faktiskt en kul sport att titta på också men inger för veklingar!
Best regards/ Philip
Uppdatering
Fredag 25 maj
Sommaren håller sig kvar i Nya Zeeland och det är fortfarande 20-25 grader och sol. Det har inte blivit så mycket resande sedan Sydön, det har varit fullt upp på jobbet med alla avslut och Årsredovisningar som skall skrivas under och skickas ut. Sen är vi mitt uppe i befordringsrundan så vi har manager möten där vi går igenom alla medarbetares utvärderingar från klientjobben och hur det har gått för dem generellt. Jag är mentor för fem stycken så det tar tid för att riktigt sätta sig in i vad som driver dem och vad de vill göra. Men det är kul och det känns bra om jag kan göra något för att hjälpa dem i deras karriär. Jag har bland annat en kollega som vill åka till Sverige på secondment vilket jag skall försöka fixa nu när jag är hemma i Sverige på ett kort besök.
Idag är sista dagen innan vi åker tillbaka till Sverige för att hälsa på hemmakontoret (man får en hemresa per år när man är ute på secondment). Eftersom det är en lång resa kommer vi att kombinera det med lite semester, det skall bli skönt! Först Tokyo och sen efter Sverige blir det New York, Washington och slutligen Tahiti ;-) Det kommer bli riktigt härligt att bara ta det lite lugnt innan jag kommer tillbaka till jobbet här nere.
Best regards/ Philip Thorvaldson
Tillbaka på jobbet igen
Söndag 22 april
Då var man tillbaka till jobbet igen på heltid. Känns skönt! Fick dock beskedet att det kommer att ta ytterligare fyra månader innan jag kommer att kunna röra axeln och armen ordentligt. Så det är ju lite trist. Alla på jobbet har dock varit väldigt förstående och hjälpsamma under min sjukskrivning så det är skönt.
Vi åkte som sagt ner till Sydön över påsken för att se på den vackra naturen som skall finnas där nere. Det är nämligen här som stora delar av Sagan om ringen har spelats in. Jag var rädd att vi skulle ha lite för höga förväntningar efter att alla hade haussat Sydön men den var om möjligt ännu mer imponerande! Vi flög ner till Queenstown som är äventyrshuvudstaden nr 1, det var bland annat här som Bungyjump uppfanns. För mig blev det dock en stillsam vistelse då jag fortfarande springer runt med ett brutet nyckelben.
När vi kom ner till Queenstown, en mysig ”stad” som låg mellan en massa mäktiga berg, slogs vi av alpstämningen direkt. Vädret var kanon med klarblå himmel och sol så vi bokade en heldagstur som innebar att vi fick åka ett 6-sitsigt Cessna plan till Milford Sound. Milford Sound är en av deras mer kända nationalparker (ett fjordlandskap) och det tog 50 min med det lilla flygplanet att ta sig dit. Från planet fick man en otrolig upplevelse när man flög över alla bergskedjor och glaciärer och sjöar. Helt otroligt!
Planet landade i Milford Sound där en båt stod och väntade. Vi åkte ut på en 2,5 timmes färd genom fjorden och genom vattenfall som vi kunde dricka färskt vatten ur. Coolt (i dubbel bemärkelse)! Efter båtturen stod en helikopter och väntade på oss för att flyga tillbaka till Queenstown. En ännu häftigare upplevelse då piloten kunde flyga så nära bergen och vi kunde kolla in alla glaciärer. Vi mellanlandade även uppe på en glaciär med en sjö (kristallklart källvatten). Måste säga att det är en av de mäktigaste naturupplevelser jag har varit med om. Sydön är verkligen mäktigt! Jag har en kompis som är paraglideinstruktör där nere, men de äventyren får bli nästa gång :-)
Ikväll så spelar Red hot chilli peppers på den nyinvigda arenan som ligger 100 m från lägenheten så det blir konsert ikväll efter lite fördrinkar :-)
Äntligen sommar!
Tisdag 27 mars
Sommaren är äntligen här och regnet börjar ge efter. Ja det regnar betydligt mer här än vad vi hade kunnat ana. Men det gröna landskapet som NZ är känt för kanske man skulle kunna ta som en liten indikation ;-) Men från mitten av januari har det varit riktigt bra med sol och 30 grader. För er som vill åka hit så är det nu man skall komma, mellan januari och april. Säkrast väder.
Januari går som vanligt fort som attan när man är mitt uppe i bokslutsarbetet. Jobbet flyter på bra och äntligen känns det som att man har kommit in i det och inte måste fråga om allt vilket var lite frustrerande i början. Jag trivs verkligen kanon med mina kollegor och jobbet. Sen att det sociala runt om kring är bra och folket är så lätta att umgås med gör att livet känns jäkligt bra. Blir ju inte sämre av att man precis hörde att ni hade storm med hagel och snöstorm i Sverige. Jag tänkte på er när jag satt på balkongen med en drink i min hand.
Vi har haft en hel del besök från Sverige under sommaren och de har verkligen haft tur med vädret. Det har varit fullspäckade dagar för att hinna med alla saker som NZ erbjuder. Allt från forsränning och grottutflykter till att hoppa från tornet mitt i Auckland (192 m) och bara sola och bada och simma med delfiner.
Men ibland saknar man vissa praktiska saker i Sverige. Det är betydligt enklare att få saker gjorda i Sverige. Ofta räcker det med ett samtal, där man uppger sitt personnummer, så vet de exakt vad som gäller och vad man behöver. Här är det lite mer mañana och har inte lika bra koll känns det som. IT mässigt är de också 5 år efter vilket är frustrerande. Som bredbandet hemma t ex: Vi har "bredbandshastighet" men bara upp till 10 GB i månaden. Sen "straffas" man för att man använder deras tjänst "för mkt" och man får vanlig modemhastighet. Ja ett I-landsproblem men vad är logiken bakom?
För tillfälligt har jag hamnat i en liten svacka då jag bröt nyckelbenet under ett litet sandsurfäventyr. Lyckades bryta det på två ställen så jag har varit sjukskriven tre veckor och är fortfarande delvis sjukskriven men kan nu skriva dator igen (som synes). Annars har det varit tämligen passiva veckor så det är lite tråkigt. Men det blir snart bra igen, par veckor till så. Kitesurfningen får jag dock lägga på hyllan till nästa sommar :-(
Till påsk så åker vi ner till Sydön för första gången faktiskt. Skall bli kul att se den också. Dock bara över helgen. Lovar återkomma med lite reflektioner över det. Hoppas nu att våren är på väg till er i Sverige.
Best regards!
Shave for a cure
Fredag 29 december
Tiden flyger fram och jag har redan jobbat i fyra månader. Våren (svensk höst) gick snabbt även om det var mycket nytt att lära sig. Även om det är mycket som är specifikt för Nya Zeeland och deras sätt att jobba så är det fascinerande hur lika det är och att vi använder samma språk inom PwC som gör det enklare. Våren innehöll mest planering av uppdragen och tester av bolagens interna kontrollsystem. Detta är något som NZ är bra på att integrera i revisionen och en av anledningarna till att jag är här nere. Något som jag skall ta med mig hem och implementera i Sverige.
Managerrollen här nere är lite annorlunda än i Sverige då jag inte gör något fieldwork alls. Jag reviewar allt jobb och planerar vår revisions approach för att se till att vi täcker alla risker (oj vad mycket svengelska). Aucklandkontoret ligger kanon precis vid hamnen och har en riktigt schysst utsikt (se bilder). Mina nya kollegor är väldigt trevliga och det känns verkligen som att man har blivit en i gänget.
Då de ju är lite upp och nervända här så är det ju mitt i sommaren och det innebär att vi kan ha sommarpraktikanter som hjälper oss under bokslutsperioden. De började i november och jobbar t o m februari. Under denna tiden har jag fått ansvaret för att utbilda dom och även köra några interna projekt som de sedan har fått redogöra inför våra partners. Givetvis inkluderar detta också lite sociala aktiviteter men till skillnad från Sverige där man gör något allmänt Svensson så åkte vi ut för att klättra. Ok lite vägg tänkte man då men nej det var the real thing. Först lite berg och sen hade dom en "hinderbana" uppe i luften (ca 9-10 m) där man skulle hoppa mellan olika stationer, balansera, klättra i nät och allt möjligt. En riktig teambuilding-övning.
En annan sak som dom går in för är välgörenhet. Under oktober hade dom "shave for a cure" till stöd för Leukemi. Alla som anmäler sig skramlar då in pengar för att dom skall raka av sig allt hår. Förvånansvärt många som gjorde det, även partners. Vi samlade totalt in över 600 000 kr genom detta. Månaden efter gick "Movember" av stapeln. Här gällde det för alla killar att samla på sig en mustasch under en månad och sen hade de en tävling om vem som hade den största, minsta, pinsammaste osv mustaschen. Undrar om det hade funkat i Sverige. ;-)
Det finns väldigt mycket att göra här nere. Har givetvis provat på att vågsurfa. Det var nice. Jag har dock gått vidare till kitesurfing vilket verkar jäkligt coolt. (se foto). Annars har vi hunnit se på VM i rally, gå på U2 konsert, varit ute och dykt, seglat, boggiesufing, gått på ett gäng olika evenemang med, och utan, PwC och tro det eller ej upplevt en vit jul i Melbourne. Det snöade på juldagen från att två dagar tidigare ha varit 34 grader varmt. 4 dagar senare var det återigen 30 grader varmt. Det trodde jag aldrig att jag skulle uppleva!! Så livet är ganska hektiskt här nere :-) Är verkligen roligt och stimulerande att komma till ett nytt land för man gör så mycket mer på sin fritid än hemma för att man vet att det är under en begränsad tid och man vill få ut så mkt som möjligt.
Mina första två veckor
Tisdag 3 oktober 2006
Nu har jag jobbat mina första två veckor. De första dagarna var mest praktisk genomgång med allt tekniskt. Sen fick jag gå en tvådagarskurs i "enhancing client relationship" som var för managers. Sen andra veckan blev jag inkastad i att vara instruktör för deras enveckaskurs i revision för de som jobbat 1 år. Det var kul även om det var mkt att hålla koll på med en ny kurs som man aldrig har hållit (ingen annan kurs heller för den delen) och dels på engelska. Men det gick bra och det var ett bra tillfälle att lära känna de yngre på kontoret.
Än så länge har inte sommaren kommit, det är en period nu som Auckland visar alla fyra årstiderna på en dag. Igår hade vi först sol och varmt med 27 grader sen mot kvällen öste det ner och var 14 grader. Helskumt.
Annars är Auckland en riktigt schysst stad. Lagom stor och med trevliga människor. Det har varit en del fokus på lägenhetsjakt och köpa möbler som behövdes men nu är vi i stort sett klara. Känns skönt att kunna fokusera dels på jobbet men framförallt att helgerna är lediga så att vi kan åka ut och kolla på landet. (Vi innebär Philip och hans flickvän som har följt med till Nya Zeeland.)
Vänstertrafiken börjar också kännas lite bättre. Dock fortfarande märkligt att de har högerregel. Det är de ganska ensamma om. Känns väldigt fel.
Kanske blir det regn imorgon
Onsdag 9 augusti 2006
Det börjar närma sig avresa och man undrar vad man har glömt. Alltid är det ju något. Men det är troligtvis inget som inte går att skaffa eller ordna där. Jag har ju nytt pass, visum, arbetstillstånd och flygbiljetter, och sist men inte minst, tre olika konto/kreditkort. Sommaren har ju varit oförskämt fin vilket har gjort att allt skjutits upp till sista dagen. Man vill ju vänta med att packa tills det blir en regnig dag. Men de har ju inte kommit. 4 dagar kvar till flytten går och jag inser att jag nog får offra det fina vädret och börja packa. Kanske det blir regn imorgon. Jag väntar och ser…
Resa eller flytta?
Måndag 12 juni 2006
Nu har semestern börjat och jag kan börja tänka på vår kommande resa. Eller, ja just det, flytt är det ju. Har nog sett det som en lång semesterresa tidigare med inställningen att det inte kräver så mycket förberedelser. Men ju mer jag tänker på det ju mer kommer jag på att jag måste fixa. Lägenheten skall ju hyras ut, bilen, och allt annat man inte behöver längre, skall säljas, hur skall jag göra med båten, behålla eller sälja? Men det har jag ju hela semestern på mig att ordna med. Måste ju njuta lite också av ledigheten.
16 sid hälsointyg med lungröntgen och brottsregisterutdrag var lite mer otippat och rena turen att man lyckades ordna sista veckan innan den enda läkaren som var godkänd gick på semester.
